Hello there!
We've finally reached our goal. The house is ours and the move can take place on Friday.
Things haven't exactly gone smoothly but consider this is Ireland I reckon we can't be too disappointed.
However, I'm office chair bound at the moment and have been so for the last week.
The first days was an absolute nightmare. I was laid in bed unable to move OR lay still due to extreme pain. I think a nerve is trapped in my back somewhere. I was eating Neurofen like sweets although you shouldn't take that when pregnant but it was that or cry for hours.
All this lifting of Leon have slowly messed up my back and I'm scared I'll have to have a troubled back for some time now.
I'm getting better but can't walk by myself yet so come Friday, moving out day, I'll have to be carried down the stairs if I can't managed walking my self. How embarrassing is that??!
I've been so bad so if was only by a stroke of luck that Tom had a week off work when this happened to me. But as he had to return to work we had no option but to call for mum.
My darling mum is a jewel. Even though Mr. T's dad was visiting them in Sweden at the time, she didn't hesitate to fly over as soon as possible.
So here she is, taking care of Leon and me when Mr T's not around.
What ever would I do without my beloved parents?!
I'll update you again as soon as we're online in the house and things are a bit more sorted.
Take Care!
/Jess




4 comments:
Men fyyy så hemskt!!!! Stackars dig Jess. Att ha sådan smärta. och vara gravid samtidigt och ha lille Leon att ta hand om. Himmel!!! Det låter verkligen som något omöjligt. Vilken tur du har som har en sådan underbar mamma!!!!!! Wow!
Hoppas nu verkligen att du bättrar dig och att ryggvärken avtar. Att ha ont i ryggen är hemskt. Just för att man vlir så handikappad.
Vad fin Leon är på sin bil!!!!!! Stor kille nu! Tänk vad de växer snabbt!
Stor kram!!!
Åh Jess, jag hoppas att ryggen har blivit lite bättre sedan du skrev detta!! Jag har förstått från FB att ryggen fortfarande gör ont, och det kanske är ännu värre nu när ni bor i hus med trappor :-(
Håller tummarna att det blir bra snart!
Stora kramar
Hej Jess!
Vet inte ifall du läser kommentarer på din blogg nu men ville mest kolla läget.
Hoppas allt är bra med dig. Hur mår du?
Är graviditeten jobbig. Är ryggen bättre?
Och hur har det gåttt med huset nu?
Hoppas att ni mår bra.
Jag tänker ofta på dig.
Kramar!!!!
Saltis,
Jätteförlåt för sent svar!!
Jag mår mycket bättre nu men det har kännt som att jag varit i hell och tillbaka.
Utan mamma så hade jag inte klarat av det.
Leon växer så det knakar men bumshufflar gör han dock ännu.. :D
KRAM!
Petchie,
Tack för omtanken snälla du!
Ryggen, eller röven, är mycket bättre nu så det går åt rätt håll.
Jag hade en period då jag sov på nedervåningen för att det var för smärtsamt att "rumpa" sig uppför trappan.
KRAM!
Damitri,
Saltis?
Visst var det du som var inloggad som "fel" människa? :D
Graviditeten i sig är inte jobbig utan det var smärtan som gjorde livet i helhet till ett helvete.
Vi har fixat med huset så gott vi kan men det fattas lite med dekoration i vardagrummet och köket.
Ska ta bilder så snart jag hittar batteriladdaren till kameran.
Kram!
Post a Comment